tisdag 12 december 2017

Är det vi eller fransmännen som är galna?

http://www.rtl.fr/actu/politique/blanquer-sur-rtl-les-portables-seront-interdits-a-l-ecole-et-au-college-a-la-rentree-2018-7791345944
Mobiltelefoner, strålning, trådlösa nätverk. Är det vi i Sverige som är naiva eller är det fransmännen som är galna - och är i så fall presidenten galnast av de alla, med skolminister Jean-Michel Blanquer på andra plats...? Inga mobiler i skolan, och "barn under 7 år bör inte sitta bakom skärm...". På lektioner förekommer i princip inga mobiler sedan flera år tillbaka. 

TV-intervju här. Består den franska regeringen verkligen av foliehattar? Eller tolkar de forskningen på ett annat sätt för att de inte är foliehattar...? Lutar mot det sistnämnda. 

Tanken att Gustav Fridolin skulle gå på Macrons linje är totalt osannolik, i Sverige anser vi att resonemang som pekar på problematisering av t ex trådlösa nätverk inte är så tillväxtskapande... Eller nåt. Underlaget för det franska beslutet är delvis baserat på forskningsrapport från Anses. Vilken den i Sverige kontroversiella Strålskyddsstifelsen ofta hänvisar till. Att problematisera det som ligger i själva normen för hur vi lever har sina sidor...

måndag 11 december 2017

Lojalister skadar Miljöpartiet

Från söndagens ledare i ETC:

"K G Bergström, tidigare på SVT och numera frilansande krönikör på Expressen, meddelade i veckan att det enklaste för MP vore att kasta ut Gustav Fridolin. Som liksom blivit symbol för det MP som idag syns och hörs.

Det är inte så enkelt som att kasta ut språkrör. Språkrören gör det som partikongresser de senaste åren, på partiledningens förslag, accepterat, legitimerat, applåderat och beslutat. Under stående ovationer. Man valde bort förslag på kritiska ledamöter till partistyrelsen, man applåderade när språkrör kallade gröna visioner för plakatpolitik, man accepterade att språkrör kallar sig grön liberal. Med grön som prefix. Man uppträdde som lojalister.

Låt mig säga det klart och tydligt: lojalister är något av det farligaste ett levande grönt parti kan drabbas av."

Hela ledaren finns här.


söndag 10 december 2017

Hjältarna från Kristineberg... Eller kanske snarare: Avdankade minns svett, tårar och skratt...

Gårdagens Lördagsintervju i P1 avslutades med en återblick där minsann såväl jag som partisekreterare Kjell Dahlström och min rörkollega Marianne Samuelsson  blickar tillbaka.

Klicka här eller på bilden så kommer du till inslaget.

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/987825?programid=3071&start=2366

Miljöpartiet kom 1988 in i riksdagen som första nya parti på 70 år, åkte ut tre år senare - det var treåriga mandatperioder. Men kom tillbaka 1994. Det var ett omöjligt projekt. Inga misstag fick göras. Och det krävdes en del tur också. I partiet fanns fortfarande entreprenörskapets lust. Och medier uppfattade kampen som Davids kamp mot Goliat. Och vi fick med oss många första- och andragångsväljare. Vi värnade annorlundaskapet, var stolta över rågången till de andra partierna, lät inte som de andra.

lördag 9 december 2017

Kris än en gång...

"Samtidigt skall man notera att MP kom tillbaka 1994 trots att Sverige då hade en ekonomisk kris och miljöfrågorna var undanträngda.  Partiet var i brygga också inför valet 2002. Allt var kris, med opinionssiffror på cirka 2 procent månaderna före valet. Men man klarade sig. Det fanns sympati att hämta när man hade Davids roll snarare än Goliats, när man upplevdes som profilstarka istället för beigea."
Skriver i Dagens samhälle idag. Vill du kolla klicka på bilden.

https://www.dagenssamhalle.se/debatt/birger-schlaug-miljopartiets-problem-ar-hemsnickrade-19841

fredag 8 december 2017

Namnet som saknas leder till frågor

Varför finns inte en miljöpartistisk frontfigur med när Ardalan Shekarabi (socialdemokratisk civilminister) och Ali Esbati (Vänsterpartiets talesperson i dessa frågor) skriver på DN om vinster i välfärden.

Jag vet inte, men misstanken gör mig förskräckt: Språkrören och övrig partiledning ser en framtid tillsammans med S, C och L och anser därmed att vinster i välfärden är okej på det sätt som ledningen, mot partiets vilja, kört flera gånger förr. Partiledarlinje är inte alltid samma sak som partilinje...

Den som har klart för sig var MP:s rötter finns, och hur partiet ideologiskt värnat den civila sektorn mot såväl staten som kapitalet, kan bara känna sorg över hur man hanterat frågan  - samtidigt vet jag förstås att Gustav Fridolin identifierar sig som grön liberal (med grönt som prefix), hyllar Karl Staaf och vill leda ett så kallat mittenparti utan att, som jag förstår det, ta hänsyn till att mitten i svensk politik i frågor om t ex vinstuttag från skolor ligger långt, långt till höger i en internationell kontext.

Tyvärr tycks det fortfarande vara så att den som anser att vinstuttag från skattefinansierad skola, vård och omsorg är ett otyg som såväl suger pengar från välfärden som gynnar den sentida kapitalismens rovdrift tvingas fundera på att rösta på Vänsterpartiet. Det tycks inte spela någon roll vad MP:s kongresser och medlemmar säger, partiledarlinjen tycks ha fått för sig att balansera för att inte stänga dörrar mot gamla mittenpartier som C och L som numera är nyliberalt anfrätta. Och sossarna kan ju vända närhelst det passar in för maktstrategin.

Det vore på sin plats att MP:s ledning förklarar hur man ser på vinstuttag från skola, vård och omsorg - och berättar varför man inte skrev under.

torsdag 7 december 2017

Jabar Amin drar... efter att blivit vald till listetta

Och så drar också Jabar Amin... Intressant nog efter att först fått flest röster i provvalet i Västerbotten. Så på så sätt kan man säga att det var en vacker sorti. Inte utkastad av flertalet, utan vald av flertalet. Gott så.

Var det väntat? Ja, på ett sätt måste man nog säga det. De andra tre i "de fyras gäng" har också tackat för sig inför nästa val.Tänk själv: hur fruktansvärt det skulle vara att ensam stå upp, på samma sätt som de fyra gjort, efter nästa val om partiet skulle komma in.

Att vara ensam mot en hel grupp av lojalister (sådana som lojalt följer partiledningen) är ju en ren mardröm. Med utfrysning, om dagens ledning blir kvar. Dessutom politiskt hopplöst.

Jabar har varit en av de fyra som trotsat partiledningen i några för regeringen viktiga frågor - de har valt partilinjen istället för partiledningslinjen. Vilket hedrar dem. Och vilket partiledningen borde accepterat, inte minst eftersom deras agerande inte hotat att fälla regeringen i någon av frågorna. Ledningen krävde total lydnad. Undrar om någon i denna ledning har en aning om MP:s rötter - och inte minst om Per Gahrtons doktorsavhandling som bland annat handlar om det absurda med partipiska och partiledningars mobbing.

Vad som härefter händer med MP i Västerbotten (och Luleå) blir intressant att se. Partistyrelsen har tagit över efter många, många års problem, med många klagomål från medlemmar om falangbygge.

Ett röstningsförfarande som förekommer i MP - efter kongressbeslut på partistyrelsens förslag - gör att en falang kan köra över resten av partiet om man är strategisk (eller manipulativ om man så vill). Ett förskräckligt system som innebär att den som egentligen får röster som borde ge plats två på listan istället kan hamna långt ner. En nåd att stilla bedja om: att det blir en mer fullödig demokrati värdig ett grönt parti.


onsdag 6 december 2017

Kärnvapenkrig? Guide till vanliga mossor i Sverige

httpvanliga-mossor-i-sverige/
Till guiden, klicka på bilden.
Kärnvapen. Sådana som USA kräver att Sverige inte kräver förbud av. Så regeringen tövar. Backar. Lägger frågan i en utredning, färdig efter valet. Miljöpartiet spelar med.

USA och Nordkorea. Båda rustar upp. Båda fastnar i krigsretorik. USA begriper inte att Nordkorea känner hot, Nordkoreas diktator lever på tankefiguren vi-mot-världen.

Kärnvapenkrig, vi var många som var naiva nog att tro att det hotet var väck när Berlinmuren föll.

Vad blir kvar efter ett kärnvapenkrig? En del mossor, så här kommer en guide till mossornas värld: Klicka på bilden.

tisdag 5 december 2017

Början på ett ärofullt återtåg?

Idag har Miljöpartiet chans att hela partiet. När riksdagsgruppen träffas kan man välja Valter Mutt till att åter bli partiets utrikespolitiska talesperson. Om han nu skulle vilja det efter allt som varit.

Valter Mutt fick sparken som utrikespolitisk talesperson efter att offentligt ha pläderat mot bland annat vapensamarbete med Saudiarabien och Värdlandavtalet med Nato.

Han ersattes av Pernilla Stålhammar, som nu i sin tur valts bort som talesperson efter ogrundade anklagelser om att personer på ledande positioner som haft otillbörliga kontakter med Ryssland motarbetat henne inför provval till riksdagslista.

Med Valter Mutt som återvunnen utrikespolitisk talesperson skulle partiet få den mest kompetente för uppdraget. Ett återval av Valter skulle återknyta rötterna till fredsrörelsen - ett val av Valter Mutt skulle ligga helt i fas med partiprogram och bidra till att stärka partiet som bärare av grön ideologi.

En fantastisk möjlighet för partiledning och riksdagsgrupp att göra vad man kan för att hela partiet inför valrörelsen. Början på ett ärofyllt återtåg helt enkelt!

måndag 4 december 2017

De mest korkade och vi andra normalkorkade

Jag fick häromdagen uppmaningen att följa flödet på Flashback angående den miljöpartistiske riksdagsledamot som anklagats för sextrakasserier. Så jag gjorde det.

Och undrar än mer varför vår art kallar sig homo sapiens, den visa människan. Hela flödet uppfylldes av tanken att det var en invandrare som måste vara skyldig, de gör ju sådana saker som riksdagsledamoten anklagats för. Stucket tungan i munnen på en baby. Vänt upp och ner på baby först. Måste vara en muslim, arab, och kurder är väl araber eller ungefär samma sak, va?  Jabar Amin!

Oj, vad flödet gottade sig i denna tanke. Sida upp och sida ner, rasism och föreställningar och okunskap och obildning och oförmåga att ens läsa en text i en tidning - läste man DN:s text så kunde man nämligen direkt utesluta Jabar Amin. Men det var ingenting som flödet ville kännas vid. Tvärtom, det blev värre och värre.

Mest tragikomiskt var att man anklagade "PK-medier" för att mörka...att inte skriva att det var Jabar Amin bara för att skydda muslimska brottslingar, trots att det var just en tidning som de kallar PK som avslöjat fallet. Mörka i Flashbacks värld är detsamma som att inte berätta att allt är invandrares, helst muslimers eller färgades, fel.

Sen tystnade det värsta. Det var nämligen inte Jabar, det var inte ens en invandrad. Det var en vit man med ett vanligt förekommande svenskt namn. Skämdes man över vad man skrivit?  Antyddes ens ånger, nej, sånt var det ont om, väldigt,väldigt ont om. På nätets mest fördomsfulla sidor rusar det anonyma hatpacket bara vidare till nästa fall där de kan gotta sig i anonymitetens skugga. Helt fantastiskt hur totalt uppfyllda av sin egen brutala dumhet och avsaknad av ens minsta förmåga att läsa en text och se annat än det de vill se.

Frågan är om inte nätet tillför mer skit än det avlägsnar, om vi verkligen blir smartare och mer upplysta av att sitta mitt i ett skvalpande flöde av nyheter, åsikter, påståenden och åsiktsbubblor när vi inte söker sanningar utan bekräftelse. Och hjärnan är oss till föga hjälp till sin grundnatur, den vill rent generellt att tankarna skall löpa i sina väl upparbetade motorvägar och trivs i bekräftande bubblor där lite energi går åt...

Ska vi vara brutalt ärliga kan vi väl konstatera att de som för världen framåt är ganska få. Och vi lär inte bli smartare där vi sitter mitt i flödet av så kallade nyheter som flödar fram på skärmen och vars innehåll vi sällan, eller renat av aldrig, hinner fundera över. Kort sagt: de flesta av oss blir dummare och dummare i takt med att det inte finns utrymme för långa tankar i det där förbannade flödet som kallas informationssamhälle. Godmorgon!

söndag 3 december 2017

Grön omstart?

http://www.gronomstart.nu/blogg/birger-schlaug-vagvalGör ett inlägg på Grön Omstart - hur ser MP:s framtid ut? Klicka på bilden så kommer du till hela textenInleder så här: .

Låt oss säga att MP blir kvar i riksdagen efter nästa val. Låt oss säga att MP dessutom kommer att vara kvar i regeringen. Kommer det då att läggas en enda systemförändrande grön motion i riksdagen när Annika Lillemets, Carl Schlyter och Valter Mutt inte längre finns kvar?

Kommer någon annan miljöpartist att våga ta sig rätten att kritisera närmande till Nato, upprustning, globaliseringens avarter, handelsavtal som ger bolag än större rätt att hota länder med stämning? Kommer någon grön ledamot i riksdagen plädera för sänkt normalarbetstid, utredning av basinkomst och naturens juridiska rättigheter?

Är någon av de ev kommande riksdagsledamöterna villiga att hamna i den konflikt som de tre nämnda hamnat i? Är priset för högt? Att stå upp genom sina motioner - och att dessutom tala för dem i plenisalen - kostar på, mer än man kanske kan tro när man ser det utifrån.

Men. Vad finns kvar om alla intar rollen som lojalister? Det vill säga uppträder lojala mot partiledningen som i sin tur uppträder lojal mot den regering där man har mycket begränsat inflytande.

I en kommande regering kanske MP kommer att inneha en än mindre position vid sidan av inte bara S utan också av C och L.

Hela texten finns här:

lördag 2 december 2017

People, planet and peace over profit!

Information från Jill Stein och Green Party i USA:

46 Greens elected in 2017
46 Greens won elected office in 2017, out of 171 on the ballot, a win rate of over 25%. All of these candidates deserve congratulations and thanks for their hard work to win power for the people.
I wanted to mention a few inspiring results from Greens around the country:
  • In Olympia, Washington, community organizer Renata Rollins was elected to City Council and science professor EJ Zita was re-elected to Port Commission, defeating an opponent funded by frackers and big business.
  • In Minneapolis, Green City Council member Cam Gordon was reelected and LaTrisha Vetaw was elected to the Park Board in a citywide election using Ranked Choice Voting.
  • In Connecticut, Mirna Martinez won reelection to the New London School Board, while 7 of 9 Green-endorsed candidates won local office in Waterford.
  • In Colorado, anti-fracking advocate Merrily Mazza was reelected to Lafayette City Council.
  • In Humboldt County, California, 4 out of 4 Green candidates in school board races won.
  • In New Jersey, Greens Erika Jacho and Jessica Clayton both won school board races.
  • In Pennsylvania, 4 Greens won election to local office.
  • In New York City, Jabari Brisport earned 29% of the vote for City Council, while Devin Branch took 33.5% of the vote for Mayor of East Cleveland, Ohio; both impressive results for young Green Party newcomers taking on established Democratic Party incumbents.
Whether they won or not, every single one of these candidates helped to build the only national party for people, planet and peace over profit. Another reason why we urgently need as many candidates as possible to step up to run Green in 2018.

Save Ranked Choice Voting in Maine!
Meanwhile in Maine, Election Day was the first day of gathering signatures for the campaign to defend Ranked Choice Voting.

After Mainers voted for a referendum to enact Ranked Choice Voting statewide in 2016, the political establishment passed a law to sabotage this urgent reform to our broken voting system. Now the people of Maine are gathering signatures for a “People’s Veto” to make the politicians respect the will of the people.

Maine’s 2016 vote for Ranked Choice Voting is a beacon of hope for all Americans who want a fair voting system where people feel free to vote their values, not their fears. It’s absolutely critical that we support the grassroots activists who are defending this win for real democracy.
Even if you don’t live in Maine, please go to http://www.rcvmaine.com/volunteer to see the many  ways you can help support the campaign to defend Ranked Choice Voting! If you're registered to vote in Maine, you can collect signatures. For everyone else, there are many other ways you can help!

Two State Legislators Go Green!
In September, Maine State Rep. Ralph Chapman enrolled with the Green Party after leaving the Democratic Party earlier in the year. He told the media he was sick of the establishment parties’  loyalty to corporate funders and indifference to the people, and felt he belonged in the Green Party after he learned Greens don’t accept corporate contributions.

Then in November, Henry John Bear, Tribal Member of the Houlton Band of Maliseet Indians in the Maine House of Representatives, joined the Greens and announced his campaign for US House of Representatives in Maine’s Second Congressional District. On registering Green, Bear said, “I have found that our issues are very similar, especially on the issues of the environment and civil rights and economic equity. I believe in health care for everyone who can’t afford it and I believe in ensuring that one person's hard day’s work results in a living wage, enough for a house and a car payment, and food for her family.”

As people across the country reach a breaking point with corrupt corporate politics, let’s inspire more and more of them to find a home in the party that stands for their values. It’s exciting to see our hard work start to pay off!
With your help, we can keep building power for the people, and an America - and a world - that works for all of us.

It’s in our hands,
Jill Stein

fredag 1 december 2017

Borgarna rasar... och sossarna vågar inte röra ränteavdraget som snart kan kosta statskassan 50 miljarder....

Ett rimligt beslut när M och S inte vill sänka ränteavdraget.
Det rasas väldigt mycket nuförtiden. Nu rasas det också över regeringens beslut att skärpa amorteringskraven.

Men vad i h-e skulle regeringen göra? Låta skuldberget fortsätta att växa utan att se hot - som är tusenfalt större än det militära hotet - som faktiskt existerar?

Borgarna rasar, men de hade behövt göra samma sak om de suttit i regering och inte av historien dömas som a) ansvarslösa och b) rasande populistiska. Man är oroliga över att den skulddrivna tillväxten hotas.

Vi behöver göra mer än det regeringen nu gör. Vi behöver minska ränteavdraget - det absurda bidrag som mest går till de som inte behöver det. Sånt bidrag som i synnerhet moderater älskar medan man förfasar sig över att sjuka och arbetslösa får bidrag för att överleva utan total ekonomisk stress. Sossarna vågar inte heller röra räntebidraget.

Kostnaderna för ränteavdragen kommer att öka, när räntorna ökar, och kan komma att överstiga inte bara statens utgifter för försvaret eller gymnasieskolan utan närma sig vad hela grundskolan kostar. 50 miljarder kan notan vara om några år! Varav det allra mesta är bidrag till välbeställda. Bidrag till att upprätthålla överkonsumtion. Som skall hålla igång den dopade tillväxten ett tag till.

Såväl förra regeringen som den nuvarande borde skämmas ögonen ur sig på grund av sitt sätt att hantera den här frågan. Man stimulerar inte bara hushållen att låna, man skaffar framtida kostnader för staten och skapar stora problem för de låntagare som inte fattat att de om några år kommer att sitta på pottkanten.

torsdag 30 november 2017

Stålhammar varnas

Så har man då från MP:s ledning äntligen, efter det att medierna tagit upp frågan som jag skrev om häromdagen, yttrat sig i frågan.

Anklagelsen från den utrikespolitiska talespersonen Pernilla Stålhammar har legat i ett FB-inlägg som haft enorm spridning och mötts med massor av likes för sitt innehåll utan att mer än fåtalet reagerat - inte heller från sådana som t ex Carin Jämtin (f.d. socialdemokratisk partisekreterare) och Per Gudmundson (ledarskribent i SvD) - på de våldsamma beskyllningarna om att miljöpartister på höga positioner, med rysskontakter, försökt stoppa henne i provvalet till riksdagslistan i Stockholm.

Problemen är två: dels anklagelserna i sig, dels att den utrikespolitiska talespersonen använt Metoorörelsen som kampanjvapen för att sprida rykten för att stärka sin egen position inför val till riksdagslistor genom att anklaga miljöpartister på höga positioner för otillbörliga kontakter med Ryssland - dessa människor skall, enligt Stålhammar, ha drevat mot henne inför provvalet.

Frågan som uppkommer är: kan man ha en person som sprider den här typen av rykten som sin utrikespolitiska talesperson? Hon har anklagat miljöpartister på ledande positioner för att vara säkerhetsrisker, men tycks vara en sådan själv.

DN skriver att man sökt mig för en kommentar men inte nått mig. Vet inte var man sökt mig någonstans, men så här kommenterar jag det i ett mejl till tidningen:
  
 "Det var på tiden att partiet tagit tag i frågan, beskyllningarna har ju funnits ute länge utan att man från partiledningen sagt ett jota. Som jag anade tycks Stålhammars våldsamma anklagelse  om rysskopplingar  snarast vara uttryck för en personlig vendetta. Synd att hon utnyttjat den oerhört viktiga Metoorörelsen på detta sätt.  Hade medier inte reagerat på mitt blogginlägg så hade väl ryktet fått fortsätta att snurra utan att partiledningen tagit tag i det, för det är ju pinsamt att den man valt att sitta i utrikesnämnden, och som är partiets kandidat till utrikesminister, far fram på det här sättet."

onsdag 29 november 2017

Jag önskar att Metoo kommit för 35 år sedan...


1982 kom Miljöpartiet in i fullmäktige. Det är Vingåkers kommun det handlar om. Vi fick ett mandat. Hon som kom in hette Lena.  Och det gamla gubbgardet började behandla henne lika oförskämt som de bemött vänsterpartisten Eva.

Nedlåtande, oförskämt. Man kan inbilla sig att det i första han var partitillhörigheten som gjorde att de två kvinnorna fick det bemötande de fick, inte minst av kommunchefen. Så enkelt var det inte. När jag kom in efter nästa val var kommunledningen visserligen lika sur, men inte lika oförskämd. Jag var ju trots allt man.

Hade #metoo förekommit i början av 80-talet hade så mycket varit vunnet.

En av de bättre politiska dagarna i mitt liv var när MP lyckades, efter mer än två decennier, se till att kommunchefen försvann. Därmed försvann också svansen, de där som uppträdde som lojalister till mobbaren.

Jag har skrivit det förr, men tar det en gång till eftersom en del av min e-postlåda upptas av de som inte begriper. Det som nu händer är ett reningsbad som kan göra oss alla till bättre människor. Som tänker efter innan vi handlar, och som tänker efter innan vi med automatik är tysta.

Nej, allt som sägs och skrivs är inte formulerat av sanningsvittnen, allt som sägs och skrivs är inte sant, en del är förmodligen att se som vendettor, annat som resultat av att minnen förändras varje gång man tänker på dem. Jo, det finns många faror med folkdomstolar där den dömde inte kan försvara sig.

Men den våg som nu sköljer över oss är likt förbannat ett reningsbad. Som hela samhället behöver.

Enligt medielogiken kommer också en fas när ifrågasättande kommer att flöda, bevis för lögner kommer att presenteras, några uthängningar kommer att nagelfaras och visa sig vara missriktade eller resultat av personliga vendettor. För sånt finns. Av den enkla orsaken att vi är människor.

Men totalt sett är det ett reningsbad.

Hur som helst: jag önskar att Eva (V) och Lena (MP) hade fått uppleva Metoo i början av 80-talet.


tisdag 28 november 2017

MP:s utrikespolitiska talesperson: "Miljöpartister på höga positioner har tydliga kontakter med främmande makt!"

I skuggan av Metoo har Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson Pernilla Stålhammar på Facebook skrivit att det finns personer på höga positioner i partiet "med tydliga kontakter hos främmande makt" som försökt stoppa henne i provvalet till riksdagslistan.

Pernilla Stålhammar talar om nationellt säkerhetshot..


Den främmande makten skall vara Ryssland.

När ett riksdagspartis - tillika regeringspartis - utrikespolitiska talesperson antyder att hon motarbetas av partikamrater med höga positioner med otillbörliga kontakter med Putinregimen borde förstås språkrören kommentera detta och se till att partiet tar detta på allvar.

Pernilla Stålhammar valdes av Miljöpartiets riksdagsgrupp till utrikespolitisk talesperson efter det att Valter Mutt hamnat i onåd efter  öppen kritisk av att MP ställt sig bakom bland annat värdlandavtalet med Nato och CETA-avtalet.

Att anklagelsen inte väckt mer uppmärksamhet kan möjligen bero på att den tas upp i ett inlägg som främst innehåller ett engagerat  - och synnerligen intimt privatiserat - karaktärsmord på en person som Stålhammar haft en relation med och som varit henne politiskt behjälplig inför förra riksdagsvalet.

Detta är samma person som tidigare i medieartiklar anklagats för "otillbörliga kontakter med främmande ambassad"  - uppgifter som Pernilla Stålhammar nu skriver härrör från henne. Partiledningen har (avslöjar Aftonbladet)  uppmanat riksdagsledamöter att inte prata om detta vare sig utåt eller inom gruppen.

Nu handlar det alltså inte enbart om en tjänsteman i partiet utan om flera personer "på höga positioner" som också uppges ha kontakter med Ryssland.

Med höga positioner kan väl snarast menas personer i kretsen statsråd, statssekreterare, partiledning, gruppledare i riksdagsgruppen eller motsvarande i MP:s Stockholmsavdelning - det är i provvalet till Stockholms riksdagslista som Pernilla Stålhammar syftar på när skriver att hon motarbetats.

Partiledningen tycks medvetet valt att mörka.Varför? Vill man skydda partiet, sin utrikespolitiska talesperson eller enskilda beslutsfattare på höga positioner?

Pernilla Stålhamnars uttalade måste tas på allvar. Partiledningen har ett ansvar att inte gömma undan frågan i hopp om att den skall försvinna medan samhällsdebatten nästan helt handlar om profiler, genier och icke-genier som har tillåtits bära sig åt i den patriarkala norm som dominerar.

Att lämna anklagelserna outredda, eller påstå att "hon menar det nog inte bokstavligt", är vare sig schysst mot Stålhammar eller de som kan omfattas av anklagelserna.

Rent partistrategiskt vore det dessutom olyckligt om frågan dyker upp veckorna före valet - inte minst om partiet ligger kring 4%.

PS!
Hur ser då min egen relation till de inblandade ut? Pernilla Stålhammar jag har jag aldrig träffat - nu har hon tillsammans med Maria Robsahm  (tidigare känd som Maria Carlshamre. välkänd journalist och "politisk vilde" i EU-parlamentet invald för Folkpartiet) startat gruppen #allavi.

Den utpekade tjänstemannen, som Pernilla Stålhammar haft en relation med, var jag med och anställde till MP:s informationsavdelning under mitt sista år som språkrör - vilket var sjutton år sedan. Har jag varit med att anställa någon som blivit spion så vill jag fan i mig veta det, inte höra rykten och krav från partiledning om att ingen bör tala om det med motivet "ingenting blir bättre av det". Vädra ut! Nu! Vilka i höga positioner - Fridolin, Lövin Ferm, Lind eller vilka?? - avses som gående Putins ärenden? Om inte annat så bör nästa års MP-kongress få möjlighet att sopa bort quislingar från höga positioner - förutom att väljare bör få klarhet i att de inte riskerar välja in personer med dolda avsikter.

måndag 27 november 2017

Hur många vet idag vad MP egentligen står för?


Redan inför nästa års val finns väljare som, trots att de följer den politiska debatten, inte har en susning om vad MP i grunden står för. Detta eftersom språkrören i första, andra och tredje hand är språkrör för den löfvenska regeringen.

Jag har förstått att det finns såväl flera generationer unga väljare som massor med invandrare som trots att de är politiskt intresserade inte vet vad MP egentligen - om man tar historia, partiprogram och kongressbeslut på allvar - står för.
  
Vadå fredspolitik? Vadå kritik av arbetslinjen? Vadå tillväxtkritik? Vadå grön-grå dimension i politiken? Vadå nedrustning? Vadå idéer om den civila sektorns växande? Vadå sänkt arbetstid? Vadå kritik av globaliseringen? Vadå idéer om basinkomst?? 

Frågan är om miljöpartister idag anser att detta är ett problem eller inte. Om man anser att det inte gör något. Om man anser det vara okej att partiet inte bara ömsar skinn utan också innehåll.  Ar det så behövs förstås ett nytt grönt parti som tar upp den övergivna ideologin. 

Är det inte så måste språkrören sluta att i första, andra och tredje hand vara språkrör för den löfvenska regeringen. Men... skulle det uppfattas som trovärdigt om de sittande språkrören plötsligt nu inför valet börjar framföra gröna tankar som står i diametral konflikt med regeringens retorik och den tankefigur som idag dominerar den politiska debatten? Eller är det bättre att låta som nu och hoppas att partiet kravlar sig kvar i riksdagen. Men vad händer då efter valet? 
  
Jag säger som Kermit... det är inte lätt att vara grön... men det är det bästa man kan vara.
 

söndag 26 november 2017

Om det här med normer och vad vi ser...

https://www.etc.se/ledare/hur-blir-man-en-skitstovelI dagens ledare skriver jag om normer och om vad vi tillåter oss att se. Hela ledaren kan du läsa om du klickar på bilden...

Gör gärna det, så blir dagen bättre, eller inte alls bättre...:-) God morgon!


lördag 25 november 2017

Svårt att förlåta.

De flesta - såväl i etablissemang som "vanliga människor" - är ganska upprörda över att det finns klimatskeptiker som förnekar all den vetenskap som pekar på hur människan påverkar klimatet på ett dramatiskt sätt.

Klimatskeptiker uppfattas som konspirationsteoretiker eller helt enkelt lite dumma i huvudet.

Det ledarskribenter, liberaler, socialister och andra inte tänker på att vi som är gröna ansåg att de var korkade som inte fattade vad vi pratade om för 30 år sedan.

1987 höll jag min första presskonferens om växthuseffekten och klimatfrågan. Ingen kom. Vi gjorde ett försök till. En kom. Mats Svegfors från SvD av alla. Han har berättat att han är ganska stolt över detta. Men om han skrev något den gången vet jag inte...

Problemet är inte bara dagens klimatskeptiker. Problemet är att så många andra vägrat ta frågan på allvar när vi hade kunnat lösa den utan större problem, steg för steg, sakta och stilla och genomtänkt. Ett problem för mig, som vanligen har en löjligt lättsam förmåga att förlåta, i just detta fall har mycket svårt att förlåta.

Sossarna har jag minst av allt förmåga att förlåta. Det beror på detta: http://schlaug.blogspot.se/2016/11/sa-nara-omstallning-har-vi-aldrig-varit.html

fredag 24 november 2017

Om att dra tillbaka ordnar

Exempel på hur det kan se ut när ordnar överlämnas.
Kulturminister Alice Bah Kunke vill dra tillbaka den orden (Nordstjärneorden) regeringen tilldelat Kulturprofilen. Det är tyvärr svårt.

Förmodligen finns väl en och annan borgerlig politiker som skulle vilja dra tillbaka den orden (Kungliga Serafimerorden) man gav Ceaușescu, Rumäniens vedervärdigt diktator 

1980 delade den borgerliga nämligen nämligen ut denna orden till att den vedervärdige diktatorn. Den utrikesminister som tog initiativ till hyllningen av Ceaușescu var Folkpartiets (numera Liberalernas) partiledare  Ola Ullsten.

Den som har erhållit den svenska statens högsta utmärkelse i form av denna orden skall även hyllas vid sin begravning genom att klockorna ringer i Riddarholmskyrkan. De borgerliga partierna räddades från denna pinsamhet genom att den förhatliga socialistregeringen Carlsson (sic!) förhindrade klockringningen till den av borgarna hyllade (sic!) kommunistiske diktatorn.


torsdag 23 november 2017

Påverkar Kreml det miljöpartistiska provvalet?

Pernilla Stålhammar - som blev vald till utrikespolitisk talesperson när Valter Mutt valdes bort efter kritik av värdlandavtal, CETA och vapenexport till Saudiarabien - skriver offentligt på Facebook att det finns personer på höga positioner med tydliga kontakter hos främmande makt som försöker stoppa henne i provvalet till riksdagslistan.

Det är minst sagt uppseendeväckande och förskräckande om främmande makt försöker påverka vilka som sätts upp på valbar plats på valsedlar. Den främmande makten skall vara Ryssland förstår man.

När ett riksdagspartis utrikespolitiska talesperson antyder att hon motarbetas av Kreml måste förstås partiet och myndigheter utreda detta. Om det finns nationella säkerhetsrisker i partiet, på höga positioner dessutom, måste naturligtvis partiet ledning utreda detta omgående och ge ett offentligt svar.Stämmer det, eller stämmer det inte. Stämmer det så kräver det åtgärder, stämmer det inte så måste det också rimligen leda till åtgärder.  Påståendet är ju våldsamt, minst sagt. Antingen är det sant eller också lever partiets utrikespolitiska talesperson i en fantasivärld kanske pimpad med inslag av personlig vendetta. Vilket som skulle vara värst vet jag inte. Hur som helst måste Stålhamnars uttalade tas på allvar.

Sånt här kan inte bara få fladdra förbi i ett parti som skall vara seriöst. Det är inte vilken riksdagsledamot som helst som uttalat sig, det är ett regeringspartis utrikespolitiska talesperson, vald av riksdagsgruppen. 

Jag är minst sagt förvånad över den tystnad som råder i frågan. Språkrören borde väl rimligen reagera..

Hur som helst. Att bara gå vidare vore det sjukaste av allt. Rent partistrategiskt vore det dessutom olyckligt att frågan dyker upp veckorna före valet om partiet ligger kring 4%. Så vädra ut nu!

Kanske har påståendet om att det finns ryska intressen inför provvalet i Stockholm drunknat i Pernilla Stålhammars Facebookinlägg eftersom det även innehåller berättelse i form av ett intimt privatiserat karaktärsmord på den tjänsteman som tidigare anklagats och som medierna skrivit om.

I kommentarsfältet finns inlägg från de som är, eller har varit, tjänstemän i partiet och som känner oro och olust över vad som skrivs på en offentlig sajt där många lätt känner igen vem det handlar om. För tänk om det inte är sant? Om det är någon sorts personlig vendetta? Andra miljöpartister, till exempel Anders Strand från Grön Omstart, tar det som skrivs istället för given sanning rakt av och tackar för inlägget. De flesta som kommenterar är av denna uppfattning. Allt från SvD:s Per Gudmundson till f.d partisekreteraren Carin Jämtin (S).

Men nästan ingen tycks kommentera att Pernilla Stålhammar hävdar att finns personer på höga positioner med tydliga kontakter hos främmande makt som försöker stoppa henne i provvalet till riksdagslistan. 

Hur som helst: man kan bli matt för mindre. Totalt mörker, otäckt och pinsamt och farligt.

(Det enda som inte tycks nattsvart i Pernilla Stålhammars offentliga FB-inlägg kan möjligen sägas vara att hon av någon anledning berättar att hennes sexliv varit fantastiskt och att hon "älskat det intensivt"  samt att hon hon numera, efter relationen med tjänstemannen som var henne behjälplig inför förra valet, åter "blivit tagen med storm och känna djup passion till en sån där underbart snygg excentrisk lång man med ett underbart rörligt intellekt". Hur som helst: allt annat tycks så svart det kan bli. För såväl henne, den anklagade och partiet.)

Man kan bli matt för mindre. Till exempel för vad som händer i MP Västerbotten.

I Västerbotten har ledamöter från Partistyrelsen, efter önskemål från ganska många medlemmar, tagit över den regionala styrelsens funktion efter årtionden av trista strider som den som följt dem bara kan skaka på huvudet åt. Det är förstås ett stort steg från riksorganisationen att "ta över" om än under begränsad tid. Stadgarna tillåter att så sker - och två av de partistyrelseledamöter som fått uppdraget är nog hyggligt respekterade även bland partiledningens kritiker.

Per Gahrton krävde på FB att partistyrelsen måste redovisa sina argument offentligt. Vilket jag håller med om eftersom det annars som ett brev på posten (ingen vidare tidsaktuell liknelse utan mer av historisk art...)  misstankar om att man vill stoppa Jabar Amin från att hamna högst upp på riksdagslistan.

Jag kan - hör och häpna... - förstå partistyrelsens agerande. Faktiskt. Det är mer än bökigt i Västerbotten, personstrider och mer än påståenden om långvarig manipulation som fräter bort partiets möjlighet att fungera som parti. Hur den nya tillfälliga styrelsen agerar har jag inte en susning om, kanske blir det bättre, kanske värre. Inte lätt. Jag har själv reagerat tidigare på händelser i Västerbotten på hur listor valts fram.

I SvD har Jabar Amin dragit paralleller, minst sagt uppseendeväckande, med Erdoğan. Svar har kommit från medlemmar i Västerbotten.

Den här typen av händelser är väl ingenting som MP just nu behöver. Kampen för att få riksdagsplatser är nog inte alltid grogrund för att plocka fram det bästa hos människor, vare sig i Stockholm eller Västerbotten. Hur som helst: ett av skälen till att vi bildade MP en gång i tiden var att vi inte skulle hålla på som de andra partierna. Men det höll inte.

Kanske hade jag ändå rätt när jag lite retoriskt som språkrör hävdade att partiet borde ha ett bäst-före-datum inskrivit i sina stadgar och att upplösning borde ske efter detta datum... Organisationer är ofta bästa i början, då man försöker leva som man lär, sen sitter man snart på det sluttande planet och sedan börjar man lära som man lever.

Må man nu reda ut sina problem - såväl i Västerbotten som med påståenden om Kremls inblandning i Stockholm - med en jäkla fart, för de kommer annars att förfölja partiet ända till valdagen. Att få outredda oklarheten i halsen veckorna före valdagen, då man kanske ligger kring 4%, är mycket värre än de trista rubriker som kan bli följden av snabba öppna utredningar nu.

Att vara partisekreterare i MP är just nu ingen lätt uppgift... Det har det måhända aldrig varit, men svårare än nu kan det nog inte bli. Som i alla skeenden finns det mörker och skuggor, förvillanden och egenintressen, sanningar och lögner, tolkningar och misstolkningar, hela verkligheter och utdrag ur verkligheter, påhejare och tvivlare, funderingar om vem som skall offras för det som på mer eller mindre etiska grunder anser vara högre syften... Homo sapiens är en avancerat kreativ varelse. Inte alltid till det bättre.

PS! Så här har jag skrivit tidigare om fallet med tjänstemannen och partiledningens agerande.